Prematurmamma Emma

Nu har det hänt en hel del sedan sist jag skrev. Barnen är inskolade på sparven, för William gick det jättebra. Han fick kompisar direkt. Stella hade svårt att släppa taget, hon blev ledsen när jag lämnade och ville hela tiden vara nära någon av fröknarna. Men det gick över efter ett par veckor, nu vinkar hon glatt och leker bra när hon är där. :) Känns jättebra att vi flyttade dom, trivs bra där! 

Just efter inskolningen fick jag ett vikariat på en förskola här i Holmsund. Började jobba där den 1:a september och det sträcker sig till 31:a december med stor sannolikhet även längre än så. Jobbar 80% där samtidigt som jag läser genuskursen som är på 50% distans. Fungerar bra faktiskt! :) Känns skönt att jag fick ett längre vikariat så jag slapp springvicka. 

I oktober var vi på hud med William och där blev vi inte mycket klokare. Fick veta att det som går att göra är laserbehandling under narkos. Fick en remiss till larserspecialisten som vi fick träffa i början av november. Han gav oss helt ny information som jag blev helt förvirrad av. Han sa direkt att det är ett eldsmärke och trodde att vi visste det och tog förgivet att vi varit på utredning när han var liten. Han sa att när "förändringen" sitter över näsan gör man alltid en utredning eftersom att eldsmärket han växa inåt också. Och då trycka på ögon och hjärna. Han frågade om William hade haft/har olika symptom. Nu hade han ingen av de symptomen men hade han haft det hade det behövt göras en magnetröntgen. Han sa även att de rekommenderar att man behandlar "sjukdomen" eftersom att om an inte gör det kommer han få knölar i den när han är i 40-årsåldern. Han sa även att det går inte att bota detta, men behandla. Alltså att det försvinner aldrig helt. Allt från 5-25 behandlingar gör man, man fortsätter behandla så länge han svarar på behandlingen. Och han trodde att de bara skulle behövas sövning de första gångerna. På lite äldre barn behövs inte det då de kan ligga stilla. 

Helt paff blev jag av all ny information. Vet inte vad jag ska tro då ingen annan läkare som sett honom trott att det är ett eldsmärke. Iof har vi aldrig träffat nån hudspecialist förut heller. Men om man googlar på eldsmärke så ser det inte alls ut som det William har. 

Hur som helst skulle vi bli kallade till att börja behandla någon gång efter årsskiftet. Typ februari trodde han. Ska fundera om jag ska be om att få träffa nån fler läkare innan det då jag inte alls kände förtroende för denna. 

Stella har varit på återbesök på barnhjärtmottagningen i början på november också. Och det såg bara bra ut, hjärtat är nu normal storlek och pluggen satt där den skulle :) Vi ska dit igen när det gått ett år efter operationen, dvs i mars och sedan är hon friskförklarad därifrån. 

Hon har även varit på återbesök på barn 4, 18 månaders kontroll efter korrigerad ålder. Det gick också jättebra! Hon imponerade på dem med sin motorik. Och de tyckte hon verkade utvecklas normalt med talet osv också. :) Nästa gång vi ska dit ska sjukgymnast och psykolog även vara med. De kommer följa henne upp till skolåldern för att se till att hon får den hjälp hon eventuellt  kan behöva i skolan.